F.V. Thorsson

F.V. Thorsson

av Jan Thorsson

Fredrik Vilhelm Thorsson, född och uppvuxen i Ystad, blev föräldralös vid nio års ålder. Att han skulle gå i faderns fotspår och läras upp till skomakare var självklart; sin gesällvandring företog han bland annat i Köpenhamn då han fått gesällbrev i Ystad. Som skomakare var han verksam i Stockholm, Uppsala och Sundsvall.

I samband med sina resor började han agitera för förbättrade villkor för arbetarna. Han blev känd som en förgrundsgestalt av de skånska socialisterna och blev bojkottad av arbetsgivare. Han återvände till hemstaden Ystad, där han öppnade en skomakarverkstad.

Thorsson blev invald i andra kammaren 1902 och betraktades som den mest radikala av socialdemokraterna. I motsats till andra vänsterpolitiker i gruppen var han försvarsvänlig. 1910–1917 var han ledamot av statsutskottet och gjorde många värdefulla insatser.

Vid 1914 års andra riksdag blev han riksbanksfullmäktig och omvaldes 1917. 1918 blev han finansminister i Nils Edéns liberala ministär när Hjalmar Branting avgått. Han genomförde då en budgetreform och utarbetade förslag till en kommunalskattereform.

När Hjalmar Branting dog 1925 var det många som menade att den populäre Thorsson var hans givna efterträdare, men han tvingades avböja då han fått cancer. Istället valdes Per Albin Hansson till partiordförande och Rickard Sandler till statsminister.

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Läs mer…