Trots sitt engagemang för och uppslutning bakom demokratin blev Lindström inför eftervärlden mest sammankopplad med en politik som förespråkade anpassning till det nazistiska Tyskland. Han stämplades som demokratiskt opålitlig och blev utskälld av eftervärlden. Lindströms eftermäle är inte positivt, men under större delen av hans livstid var han både respekterad och aktad, inte bara inom det egna partiet. Han genomförde under 1900-talets början en karriär som bara några årtionden tillbaka i Sveriges historia varit omöjlig med hans bakgrund sågverksarbetaren från Hösjö i Dalarna blev chefredaktör för några av landets största tidningar och fick högt uppsatta poster i samhället.